Dom söta på landet...

Jag har fått en ny kropp..
Cancern har gett mig en ny kropp..
De e bara att gilla läget.. även fast de känns super ruttet å gör mig ledsen..
Jag blir ledsen för att jag inte kan göra nånting åt de..
Smärtan som min nya kropp bjuder mig på har många gånger gjort mig väldigt ledsen.. men vem har sagt att de e dåligt med tårar.. ibland e de nog bra för själen att få lätta lite på trycket.. :-/
De mesta med min kropp har ändrats sedan jag blev sjuk..
Ex så har mina ben å fötter fått neuropati = nervskador pga cellgifterna.. jag kan inte gå på längre promenader längre pga värken då de känns som att jag går på 1000 nålar mm.. jag e ju van att gå många långa promenader med Tyson å innan jag blev sjuk så gick vi ca 1 mil flera dagar i veckan å nu klarar jag knappt 1 km... :-(
Jag har även fått ödem i ena låret..
Pga att mina lymfkörtlar e bortopererade så finns de "ingen" i mitt lår som tar hand om den lymfvätskan som vi alla människor har så på mig samlas de i låret = mitt vänstra lår e större än mitt högra plus att de gör ont, bara att ha byxor på mig gör superont plus att varje steg jag tar gör skitont å känns som att jag stoppar in fingrarna i ett eluttag :-/
Magen ska vi inte prata om.. den e ett kapitel för sig själv.. vissa dagar kan jag inte ens lämna hemmet..
Min kropp e svag, har tappat varenda liten muskel, har ingen ork..
Jag har även fått fatigue (hjärntrötthet) vilket en "normal" människa inte ens kan föreställa sig hur de e.. jag e virrigare å mer glömsk än om jag vore senil.. jag har svårt att koncentrera mig.. kan läsa ett sms 1000 gånger utan att ta in vad de står.. jag tappar ord, glömmer bort vad saker heter..
Å sen den hemska tröttheten..
Den e bedrövlig å går inte att förklara men jag skulle lätt kunna sova dygnet runt utan problem.. e såå enormt trött hela tiden.. enligt läkarna så e de min kropp som skriker ut sin frustration efter 2 år av konstanta behandlingar plus dom operationerna jag gjorde.. tydligen så orkar inte min kropp med ett "normalt" liv just nu.. den måste få återhämta sig å sakta men säkert bygga upp sig igen.. :-/
Men jag blir starkare för varje dag som går, åtminstone fysiskt.. psykiskt e en annan femma..
Jag känner att jag orkar mer :-)
Med tanke på att de endast e ca 4 månader sedan jag fick dom sista cellgifterna så tycker jag att jag piggnat på mig bra!!
Efter den här behandlingsomgången så tycker jag att de gick bättre än vad de gjorde efter den första omgången, då tog de längre tid innan jag i alla fall kände mig så här pigg så de finns hopp ;-)
Dock så har jag svårt att acceptera att jag inte klarar lika mycket som jag gjorde innan jag blev sjuk.. jag gillar att ha många bollar i luften å blir vääldigt rastlös av att vila så detta e verkligen en prövning för mig :-/
Jag hoppas sååå att jag slipper cellgifter nu på vääldigt länge så jag hinner få en chans att återhämta mig.. min kropp behöver de..!
Knoppen behöver de visserligen oxå men de e en annan historia som vi får ta en annan dag för nu ska jag försöka sova så jag avslutar med en bild på ett ställe jag tillbringar måånga timmar i..
Natti, natti ALLA :-))

I torsdags va de dags igen för återbesök på ortopeden å röntgen å de gick inge bra..
De läker inte.. :-(
Fattar inte hur svårt de ska va för mina ben att söka sig till varandra å "limma fast" sig.. varför gör de inte de..??!!
Jag har ledsnat ganska rejält nu på att ha den här värken hela tiden plus att armen e halvt handikappad..
De har ju trots allt gått 4,5 månad så nåt borde ju ha hänt.. :-/
Läkarna tror de beror på att jag blivit strålad i exakt de området plus att jag relativt nyligen avslutat min cellgiftsbehandling vilket tydligen ställer till problem med läkningen :-/
De enda jag vill e ju att bli bra..
Nu inväntar jag tid för ny röntgen, datortomografi så att dom då förhoppningsvis kan se vad som hänt.. tydligen ligger min fraktur lite längre in än vad dom brukar göra vilket gör de svårt att se på vanlig röntgen.. läker de inte så blir de operation där dom skruvar ihop benet med en platta..
Jag hoppas jag får röntgentid snabbt för jag vill få ordning på detta nu!!
Hur som haver så har jag fortsatt med min nya medicin å proverna e ok, eg e hb lite lågt men för att vara mig så e de helt ok :-)
Biverkningarna har ju kommit som ett brev på posten.. :-/
Magen mår dåligt..
Känns som att jag har influensa med värk i kroppen..
Plus en grym trötthet..
De e en trötthet som inte går att vila/sova bort.. spelar ingen roll hur mycket eller lite jag vilar eller sover för de blir inte bättre.. de e en grym trötthet.. känner mig totalt utmattad, helt tömd på all energi..
Jag hoppas biverkningarna ger sig snart för detta e absolut inge roligt alls.. :-/
Från de ena till de andra så rider jag på trots de brutna benet, de funkar halvbra.. ;-)
Jag jobbar även henne en del från marken vilket har gått jättebra, hon e verkligen superduktig å väldigt lyhörd.
I dag red vi 1 timme upp å ner å över stock å sten i skogen å hon blev trots att vi bara skrittade svettig å trött, de va ju visserligen väldigt varmt när vi red å att klättra mm i över 1 timme e ju jobbigt..
Gaya va nöjd i alla fall å pratade mycket :-)
De märks att jag blivit vuxen för helt plötsligt så njuter jag av den fina naturen.. när de e så tyst så man endast hör dom små fåglarna som pratar när dom flyger omkring.. njuter av att se alla fina vit å blåsippor.. även gullvivorna har börjat titta fram efter den snöiga våren..
Jag älskar att rida fina Gaya, att få andas ut å hämta andan lite, att få stanna upp en stund i livet å bara njuta, de e livskvalitet de :-)
Kontrasterna e ganska stora i livet...
Från att sitta hos läkaren å diskutera min obotliga cancer till att fara runt på hästryggen å njuta.. jag vet inte hur jag hade klarat detta om jag inte haft Gaya, de e hon som håller mig uppe å igång :-)
Vad skulle man göra utan dom fina djuren..??!!!
Nu ska jag sova så jag avslutar med en bild på lilla Gayis, natti natti alla vänner :-))

Long time no seen.. ;-)
Nu va de ganska länge sedan jag skrev här men de har varit så mycket annat den senaste tiden..
Så vad har hänt sedan sist då..?
Jo..
Gaya å jag skulle i morgon starta vår första lilla tävling tillsammans men efter röntgen å återbesöket på ortopeden har jag fått lov att stryka oss.. skittrist e de verkligen då jag längtat så efter detta.. :-/
Pga att frakturen inte läker som den ska så "vågar" jag inte va borta en hel dag med allt som en tävling innebär.. synd för vi hade ju vunnit..!!
Skämtar bara ;-)
Gaya å jag rider, tömkör, longerar mm så pass som mitt onda nyckelben pallar med.. jag klarar kortare å lugnare ridturer vilket gör mig jätteglad att jag i alla fall klarar de :-)
Har gått tillbaka till att rida Gaya på bettlöst å de går jättebra, målet e ju att i framtiden kunna rida henne utan huvudlag :-)
Gaya har växt så de nästan knakat den senaste tiden..!!
Mätte henne häromdagen å knappt 1,70 i mkh har hon blivit plus att hon breddat sig så de blir nog en stor dam när hon blir fullvuxen ;-)
Från de ena till de andra så har mina prover den senaste tiden varit bra, tom cancermarkören har sjunkit så att den nu e inom de normala vilket gjorde mig sååå glad :-D
Jag har även börjat med en ny medicin som bara vi som har BRCA-mutationen kan äta, de e en typ av cancermedicin som kallas PARP-hämmare å fungerar på så sätt att cancercellerna förhoppningsvis ska dö då medicinen blockerar ett enzym som hjälper till att reparera DNA.
Medicinen e jättedyr å väldigt ny så jag e en av få som fått chansen att prova den, 28 dagars behandling kostar ca 48.000:- å jag ska äta den lääänge.. tackar högre makter för högkostnadsskydd ;-)
Pga att jag har kronisk cancer så kommer jag ju aldrig bli frisk men förhoppningsvis ska den här medicinen fördröja återfall vilket jag håller mina tummar å tår för!!
Lilla Tyson har tyvärr varit dålig.. :-(
Han har haft jordens diarre dom senaste dagarna.. han har ju dålig mage sedan valp.. :-(
När vi köpte honom så hade den oseriösa uppfödaren aldrig avmaskat honom så första dagen hemma hos oss kräktes han levande maskar.. efter veterinärbesök å ordinerat avmaskningsschema så fick han domen "förstörda tarmar" pga all mask så han har alltid haft känslig mage men med strikt kost mm så har magen hållit sig bra, tills nu.. :-/
I onsdags var vi hos veterinären å köpte medicin å skonkost å i dag va de första dagen som han va bättre i magen, mitt lilla hjärta.. man blir ju orolig.. han e ju ändå 12 år å har dålig mage så när detta händer blir man ju så klart nervös..
Jag hoppas verkligen att framstegen med hans mage fortsätter å att den stabiliserar sig..!!
I dag har sommaren varit här, 20 grader varmt å superskönt!!
Längtar tills jag kan plantera ut alla grödor, de börjar bli ont om plats inne i huset nu ;-) de e tomater, pumpor, olika gurkor, lök, blommor mm överallt ;-)
Jag hoppas att jag får hålla mig symptomfri den här sommaren så att jag kan få njuta.. jag har ju varit sjuk dom senaste 2 åren så för mig har de knappt känts som nån slags sommar då jag legat dålig så mycket.. men jag ska inte va dålig i år, i år ska jag må bra å bara njuta av sommaren!!
Nu ska jag sova så avslutar med en lustig bild från sist vi va å red i ridhuset, natti natti alla :-))

I går va årsdagen...
7/3 1999...
Ett datum jag aldrig kommer att glömma...
Stefan å jag va på väg hem efter ett trevligt restaurangbesök å saktar in på vägen för att svänga och sen så minns jag inte så mycket mer förrens vår bil stod på åkern, jag hade flugit bakåt i bilen, nästan till hatthyllan och Stefan hade hamnat i baksätet...
Allt var såå tyst...
Knäpptyst...
De enda man hörde va nåt droppande/porlande.. de va bensinen..
Det låg delar från vår bil överallt...
Stefan kravlade sig chockad ur bilen å började samla ihop bildelarna..
Jag satt fast å kom inte ut å de gjorde så ont... :-/
Sen gick allt så fort... ambulanser, polis, brandkår, sjukhus mm och summan av allt blev...
19 år av nack/ryggvärk med bla daglig migrän å yrsel, domningar, tinnitus mm varenda jävla dag =(
Det som hade hänt var att vi blivit påkörda bakifrån av en bil som aldrig hann se oss innan det smällde så dom tippade på att han höll en hastighet av ca 100 km/h när han delade vår bil...
Hans barn han hade i bilen hade tappat sin napp och han böjde sig ner för att ta upp den bara för att ta bort blicken från vägen några enstaka sekunder...
Sekunder som har förstört hela vårt liv...
Så fruktansvärt onödigt...
Hoppas han ibland tänker på oss...
Både han och barnet klarade sig helt oskadda och jag är väldigt glad över att barnet inte skadade sig, han som körde fullständigt skiter jag i...
Tänk så fort tiden går, helt otroligt...
De e viktigt att man verkligen tar vara på varje dag, man vet ju aldrig hur länge man har den här äran att vara på denna jord å då syftar jag inte på att jag har cancer... :-/
Jag avslutar med en bild på världens bästa Tyson :-))

Då va jag här igen då :-)
Jag e nog inte den mest aktiva på bloggen men under sker ibland ;-)
I tisdags hade jag återbesök på ortopeden för att röntga å kolla läkningen av mitt nyckelben å redan i väntrummet på röntgen hade jag en "bad feeling.." :-/
Eftersom jag fortfarande har så rackarns ont så misstänkte jag nästan att nåt va fel..
Å visst va de så..
Nyckelbenet har inte läkt ett smack :-(
Sedan förra röntgen som jag gjorde för ca 2 månader sedan så har de inte hänt nånting.. de har inte läkt ett dugg..
Jag blev såå jäkla besviken :-(
Nu ska vi ge de ytterligare 2 månader om de ännu inte läkt då så blir de operation.. :-/
Förmodligen så läker de så här dåligt pga att jag e strålad precis där plus att jag precis gått igenom ett gäng cellgiftsbehandlingar så kroppen har annat att bry sig om just nu, den prioriterar helt enkelt inte mitt nyckelben..
Jag blir såå less..
Längtar så mycket efter att rida...
Att kunna få ligga på sida å sova..
Att kunna få på mig en så pass enkel sak som en tröja utan att behöva hjälp..
Att kunna använda mina bägge armar utan att halvt dåna av smärta..
Så jäkla värdelöst.. :-/
Hur som haver så e de dags igen på måndag, nytt besök på onkologen å dags för att börja med nya cellgifter igen.. :-(
På måndag ska jag börja med en ny sorts cellgift som e speciellt framtagen för oss som har BRCA genen å den ska jag få varje dag lååång tid framöver å förhoppningen e att jag ska slippa få ännu ett återfall..
De har ju redan konstaterats att mina lymfkörtlar oxå va fulla med elaka celler å totalt så hittade dom å opererade bort 38 st tumörer från mig å redan där har jag väl avverkat 1 liv, så 8 kvar nu då..
Sen kom ju tumören nedanför halsen å den gick ju inte att operera så den strålades å som de då i alla fall såg ut så va de med gott resultat, 7 liv kvar..
Sen så fick jag ju sån enorm magsmärta å efter röntgen såg dom att de kommit en ny tumör på bröstbenet, under ena armen å på bukhinnan vilket jag för några veckor sedan avslutade ännu en cellgiftsbehandling för å som de ser ut nu så va de oxå med gott resultat, 6 liv kvar nu..
Så alla ni där ute, håll era tummar å tår för att denna nya medicin kommer hjälpa å hålla alla metastaser på långt avstånd från min kropp..!!
Har fått reda på att med min cancer så e överlevnaden ca 3-5 år efter diagnos vilket känns lite si sådär :-/
Jag tänker fullständigt skita i dessa prognoser å leva ett bra å långt liv, har alldeles för mycket saker jag ska göra..
Den här skitsjukdomen har mött sin överman, eller rättare sagt överkvinna ;-)
Nu ska jag sussa så jag avslutar med foto på fina Gaya när hon ligger i solen å vilar, natti natti alla :-))